Lova och mamma

I dag har jag fixat ansökningshandlingar för Lovas dagisplats hos kommunen, så nu gäller det bara att klura ut vilket dagis hon ska gå på. Mina krav är att det ska vara närma där vi bor och att personalen är bra, men även att dagiset verkar säkert...men det är ju inga speciella krav, de tror jag varje förälder har! Om 5-6 månader är det inskolning för henne!
Dags att börja på middagen...

Hemma igen från julskyltningen och den var en aning överskattad kan man ju lugnt konstatera! Fast nu har vi sett den så då vet vi att vi inte behöver ta oss ner dit nästa år. Per vann en burk sill, det var i princip enda gången någon av oss drog på smilbanden;) Jag har lyckats förstöra min digitalkamera, hur vet jag inte, men det är så jäkla typiskt att den ska gå sönder nu när julen närmar sig och det är Lovas första jul. Det är väl bara att rota fram kvittot och hoppas på att garantin fortfarande gäller, men det är tveksamt.

I dag promenerade jag och Lova hem till mamma och pappa på julfika, lussebulle, pepparkaka och glögg. Förutom att vi var där, så var även Kim, Ebba, Agnes, Josefine,Per, Ebba och Hilma där. Egentligen var det meningen att Johanna och Kim skulle ha julfikan men nu blev det hos mamma och pappa, fullt ös men mysigt! Härligt när hela familjen är samlad...

I går kväll hände det grejor här när Lova som vanligt for omkring baklänges på golvet, helt plötsligt drog sig upp stående längs soffan. Där stod hon en bra stund och såg överlycklig ut. Jag och Per tittade på varandra och fattade ingenting, Var kom det ifrån? Vid middagen satt hon och svamlade som vanligt när vi helt plötsligt hörde ett klart och tydligt Dada och ett Papa. Innan har det bara varit ljud, men nu blir det alltmer ord-liknande läten. Per ville gärna tro tt hon sa pappa till honom, men så bra var det ju inte;) Det märks att det händer mycket i hennes utveckling nu, att hon går in i en ny fas. Hon sover bättre om nätterna igen, men har lite svårt att somna ifrån allt kul som händer omkring henne. Snart är det dags för Boel-testet på BVC, men sist vi var där så tyckte barnmorska Annika att Lova var väldigt kommunikativ, tittade henne djupt i ögonen och la av flera härliga leenden, så just den biten av testet är inga problem.

Resan till Malmö gick bra och intervjun kändes bra, tyckte Per. Han trodde dock han kunde falla på att han inte har någon erfarenhet inom fastighetsbranchen. Utbildningen har han, men inte erfarenheten. Vi får helt enkelt se hur det går. Lova åkte hem i sin nya bilbarnstol och somnade med huvudet hängande i en konstig ställning, Jag tyckte så synd om henne, det tar lite tid att vänja sig vid nya stolen.

Under tiden Per var på intervju gick jag och Lova en runda i Hansa huset eftersom det var där vi parkerade. Vilket pyttelitet köpcentra, finns det inget större i Malmö? Jag är ju van vid femmanhuset i Göteborg! Fint va det i alla fall, men jag saknade många affärer. Vi kom till en rolig leksaksaffär och handlade en present/julklapp där, antingen till Hilma eller till Lova. Jag har inte bestämt än vem som ska ha den. Den passar till dem båda två! Jag hittade också en klänning till Lova som hon ska ha i jul och nyår, en söt rutig sak med lite volang och knappar.  Rätt som det är dyker en kille som heter Anders upp, en kille som gick i min paralellklass på högstadiet. Han stannade mig och jag fick verkligen använda alla mina hjärnceller i ett par sekunder för att räkna ut var jag hade träffat honom. När vi står där kommer jag på att han var kär i mig och en ganska så efterhängsen typ, haha!  
Mina systrar läser detta och jag säger bara - Pippifågeln på ert gruppfoto från simskolan! Ni vet vem jag menar!! Han kunde inte simma, heller:) I dag bor han tydligen i Höör.

På vägen tillbaka stannade vi vid ett matställe som verkade vara helt bortglömt, men som gjorde grymt goda kebabtallrikar, så där åt vi vår middag och Lova en fruktpuré!

Nu är det kväll och snart läggdags...

I dag fick Lova äntligen sin åkpåse, en röd elodie details! Den är jättefin och passar perfekt i hennes vagn...så nu kan den kalla vintern komma, vi är förberedda! Själv hittade jag en reflexväst som jag letat efter länge, det kan behövas nu när det är nattsvart ute redan kl 17. Jag brukar reta mig på folk som inte har reflexer när jag kör bil, så då bör jag ju ha en själv också. I kväll har Johanna varit här en stund, vi har levererat protein, handlat och hälsat på mamma och pappa. Lova somnade sent och medan Per körde till solariet för att få lite färg bloggar jag såklart ett inlägg.... Ett inlägg som handlar om allt och ingenting...de tenderar att göra det ibland! Å, måste ju berätta att jag fått upp ljusstakar och stjärnor här i dag, så nu är lägenheten fin inför advent. Det fattas dock en vit amaryllis till köksfönstret (måste ha en stor varje år annars är det inte jul för mig) och tillbehör till ljusstaken på köksbordet men annars är det klart. På söndag blir det julfika hos syster Johanna med familj, lussekatter, pepparkakor och glögg! Sen ska hela gänget traska ner till byn och titta på skyltningen...jag minns inte ens när jag var hemma på byns julskyltning sist så det blir nog en och annan sentimental tanke, haha!

I går kväll var jag ute nmed Anna och promenixade i nära två timmar, Lova var med i vagnen och somnade gott. Det är nog det bästa man kan göra för sin kropp, att gå. Vi gick så sent som 21 och då är det ganska lugnt ute på en vardag, nästan inga bilar! Detta är något som jag definitivt kommer fortsätta med. Innan på kvällen hade vi Josse, Per och Hilma på besök. Josse hade med sig hembakade kanelbullar som vi käkade trots att ingen av oss behövde det egentligen. De var supergoda i alla fall!! Josse drog ut lite foton på vår skrivare och så satt vi och snackade lite om allt mellan himel och jord.

I morgon bär det av till Malmö där Per ska på anställningsintervju och jag och Lova får sysselsätta oss med lite shopping eller nåt,fika kanske! Jag har lagt undan en ny bilbarnstol till Lova på babyproffsen så den ska vi hämta, det är inte en dag för tidigt! Hon är en stor dam på över 8 kg nu!

I dag blir det inte mycket annat än plock och fixande i hemmet, jag tänker sätta upp alla stjärnor och ljustakar redan nu för att slippa det till helgen. jag är ju mammaledig och går ändå bara och drar, hahaha!!!

Fy, va trött jag är på den intelligensbefriade napp-diskussionen som kommer upp på varenda forum på nätet som handlar om barn. Vad är det farliga med napp? Ärligt talat, det är en sugpropp i silikon som man kokar innan användning och det är barnens trygga punkt när de ska sova eller är ledsna. Snett bett, säger vissa. Ja men har de sett hur snett bettet blir hos en unge som suger på tummen och det är precis vad ungen KAN tendera att göra om den inte får napp. Jag ger Lova napp och skulle aldrig tänka mig annat, om det inte va så att hon klart och tydligt visade att hon inte ville ha napp. När barnet är mellan 2 och 4 månader är det rent dumt att inte ge det napp med tanke på att det bidrar till att sänka plötslig spädbarnsdöd. Åtskilliga studier som gjorts visar på det. (Läs själva studierna, sök på Google)

Vissa av föräldrarna på formumet sa med stolthet att deras barn inte behövde napp men det handlar inte om det, Antingen VILL barnet ha napp eller så VILL INTE barnet ha napp. Om barnet visar att det vill ha napp och föräldrarna ändå tar den i från dem, hur smarta är de föräldrarna då? Tror de på fullt allvar att nappen kan skada, att barnet aldrig kommer sluta med den. Att de ska behöva plocka med sig napp till en 6 åring som börjat skolan? Hur rimligt är det? Och hur ofta händer det? Eller är det en duktighetsgrej att barnet inte använder napp? Är det bättre att låta barnet småskrika frustrerat än att ge det napp? Eller är det så att man som förälder inte orkar ta konflikten som det blir med barnet den dagen det är dags att vänja barnet av med napp? Alltså, jag förstår inte! 

En cigg i käften däremot, då snackar vi SKADA! Ni föräldrar som tagit nappen i från era barn för att barnet ska verka duktigt  och/eller inte får problem med tänderna och som samtidigt röker inför barnet. Ni har kraftiga problem!

Tänk att det finns såna föräldrar där ute....jag blir mörkrädd!

Nu börjar det lukta jul överallt, butikerna tar in glögg och pepparkakor, clementinerna blir goda och apelsinerna börjar bli goda....men bara börjar. Det är inte förrän efter jul de blir riktigt goda. Vid denna tidpunkten förra året tryckte jag i mig en påse clementiner om dagen lätt och det pga graviditeten. Som tur va är det ju nyttigt. Värre var det mot slutet av graviditeten när det slank ner en påse blandgodis nästan dagligen, inte undra på att man gick upp 23 kg. Nu var det i och för sig varken graviditet eller gravidkilon som detta inlägget skulle handla om....inte heller julen, så jag börjar helt sonika om....

Jag skulle berätta om Lova, den lilla fisken som ålar baklänges här hemma. Hon ålar sig in under möbler och annat, fastnar och ger ifrån sig ett illtjut. Snart är det dags att börja tänka "säkerhet" i lägenheten. Dags att sätta grindar på trappan bland annat. Det går så sjukt fort att jag bara vill stanna tiden och andas lite, men det vet vi ju alla att det inte går. Sin förkylning börjar hon bli kvitt, men hon har lite hosta än som är svår att bli av med tydligen. Dock ingen feber, så det är inte svinis som drabbat henne, thank god!

Nu är det dags för en promenad

I går var det lördag och vi var hos fotografen med Lova som inte var på strålande humör och fotgrafen hade inte kunskapen att få henne på bra humör heller. Så vår ständigt leende lilla tjej satt mest och tittade frågande på fotografen, men något eller några bra bilder blev det när jag lekte titt-ut med henne. Något annat som var lite irriterande var att han inte hade något fårskinn eller en fäll som hon kunde sitta på, bara ett fult gråblaskigt tygstycke och en potta. Kändes lite oseriöst alltihop, men i västa fall får vi väl göra om proceduren hos en annan fotograf. Vi har en favorit i Göteborg som är specialist på barnfotografier men som gjort Pers reklamfoto i företaget. Efter fotograferingen åkte vi hem och jag städade hela lägenheten grundligt, vilket verkligen behövdes, det var golven som var värst. På eftermiddagen bjöd pappa bjöd oss på isterband från julmarknaden och till det, hemmagjord potatismos och lingon. Jättegott!!

Resten av kvällen flöt på med film och fruktsallad

att det är i dag som Lova ska fotograferas i atelje. Jag kollade min almanacka i går och såg det då, jädra tur! Så då bär det av till Älmhult och då kanske det även blir ett besök på IKEA om Per låter sig luras till det;)

Eftersom jag skriver så pennan glöder i denna blogg just nu så kan jag lika gärna lägga in en lista för vad som bör...nej, ska göras i morgon:

- städa, mycket viktigt - prio ett!
- promenera/motionera
- köpa mat och blöjor till Lova

Japp, det var det hela, i morgon är det lördag och då ska man inte slita ut sig



Kärt barn har många namn

Lova
Lovis
Lov
Lovisen

Lova i vagnen på väg till morbror Mackes hus för att se hur mycket pappa Per hunnit skruva upp under dagen. Huset börjar ta form, lamopr har kommit upp i taken och toaletterna börjar bli klara. Mamma var där och städade och putsade fönster, pappa satte lister. I helgen flyttar lillbrorsan in i sin lyxvilla efter mer än två års slit. Även om jag skulle försöka hade jag inte i ord kunnat redogöra för hur fint och lyxigt det är så jag får helt enkelt låta bilder tala sitt språk sen! Kanske blir det en julafton i lyx och flärd, kolla på Kalle Anka på en mega tv som tar en hel vägg, laga julmaten med gas-spis, lyssna på julmusik från en anläggning som har högtalare i alla rum i hela huset eller tända en brasa i någon av ugnarna. När julmusten och glöggen ska ut har man tre supermoderna toaletter att välja på:) Vad sägs om att lägga sig i jaccuzin (eller hur fan stavas det?) med en stjärnhimmel ovaför sig?

I dag bjöd mina föräldrar oss på kinamat och ikväll blir det idol på tv och min nya favvoserie Flashforward som kommer efteråt på samma kanal:) ÄNTLIGEN FREDAG!!!!

Denna goda prinsestårtan käkade vi upp i förgår när Per, Josse och Hilma var här. Egentligen skulle Hilma och hennes kompis Malwa firat sin 9 månadersdag med denna läckerbiten, men eftersom Hilma blev förkyld fick besöket hos Malwa ställas in.....och de kom hit istället eftersom Lova också var förkyld (Hon träffade en förkyld Hilma hos sin mormor och morfar redan i början av veckan)
Så två storögda, förkylda damer satt och tittade på när vi fyra tryckte i oss tårtan. Hilma fick i och för sig smaka lite av den, men vi har bestämt att Lova inte behöver något tillsatt socker under sitt första levnadsår. Det blir ju ändå lite ändå i maten som man aldrig kan komma ifrån, men kakor och tårta, glass och godis, det kan vänta! 

för i dag, nästa gång blir i början på december och då är det tid för ytterligare en rensning innan själva rotfyllningen. Summan för detta trevliga kommer att bli lite över 4000 kr, och då är inte akutbesöken och medicinerna inräknade. Jag kunde tagit en restresa till solen för de pengarna, men det är klart då hade inte Per och Lova kunnat följa med, så det hade blivit lite trist!

Jag läste igenom mina sista inlägg och kunde se ett mönster, så efter lite analys kom jag fram till att följande kan man läsa om i min blogg:

- Min viktminskningsresa, som visserligen inte är en resa utan snarare ett tåg som spårat ur så långt ut i skogen som det bara är möjligt. En resa för mig är när man tar sig från A till B, inte fan när man står kvar på A och tvekar, fegar ur och köper en påse godis

- PMS-häxan som jag ser i spegeln två veckor innan mens och som jag önskar att någon gav en rak höger så att jag försvann från jordens yta tills blodet runnit till....visserligen hade jag förlorat lite väl mycket tid med Lova då, tänk två veckor per månad! Det är mycket det!

- Pillerknaprande, ja jag tror faktiskt att jag just nu har ett mindre apotek hemma så är det någon som får migrän efter 18 när apoteket stängt så vet ni var ni ska vända er...

- Tandvärk, anledningen till det mindre apoteket....i min blogg finns det mycket att upptäcka för den som har en perfekt vit tandrad utan de minsta problem med sina tänder

- Lova, min älskling....min skatt!!

- Sömnproblem, är det någon som vill leva mitt liv ett tag? I paketet ingår en nattprantande sambo, en pissnödig katt kl 04 på morgonen, en förkyld unge och så min kropp då som har havrerat fullständigt


En del av er har säkert skrattat till ett par gånger under detta inlägget, det är ni som har förstått det rätt! Det är nämligen så man ska tolka detta, inte att jag är en bitter kärring, haha!
Jag menar, hur många tigger om stryk så att man ligger avdäckad i två veckor? Om man ska se något positivt i detta så har jag ett jävligt gott självförtroende annars hade jag inte kunnat bjuda på mig själv så här....

Sån svengelska gillar vi....det är sånt man går och upprepar för sig själv i huvudet men som aldrig kommer på print, men nu gjorde den det. Det är ju en helt relevant fråga nu när klockan är närmare tre mitt i natten och jag gav upp mina försök på att sova, gick ner och gjorde mig en kopp tee, tryckte i mig ett par pencillin tabletter som blivit glömda och nu sitter jag här vid datorn. Funderar på hur klok kroppen är egentligen, men om det är så att den aldrig får sova när den är trött varför skulle den då vilja sova när jag vill att den ska sova? Hänger ni med? Vad händer med den goda sömnen under småbarnsåren? Jo den går upp i rök, jag lovar! Lova är förkyld och sover mellan oss i natt (det gör hon aldrig annars). I går kväll satte jag tillbaka nappen i hennes mun femtioelva gånger eftersom den trillade ur lika många gånger pga täppt näsa...ungen kan ju inte andas, ändå ska hon ha den förbannade nappen. Varenda gång min kropp föll i koma och jag höll på att somna, vad händer då? Jo nappen trillar ur och jag tvingas bli pigg på ett ögonblick för att i mörkret försöka reda ur var hennes mun är någonstans så jag kan trycka tillbaka nappen. Tro fan att min kropp ger upp sina försök på att somna tillslut och när Lova äntligen verkar ha gått ner i djupsömn, ja då ligger jag klarvaken och funderar på morgondagen, tandläkaren och så vidare....

Kan bara konstatera att sömnen är helt fucked up just nu....jag gör ett nytt försök!

Kramar från Lova och mamma, hoppas ni kryar på er efter vaccinationen.....

så bloggar jag ett inlägg till. Jag har ju sovit hela dagen pga nattens tandvärk så nu i mitt pigga tillstånd passade jag på att gå in under inställningar och fixa så mina kommentarer till gamla inlägg blev godkända. Det verkade lätt som en plätt men jag har inte kollat så att de verkligen kom in...

I söndags var jag på årets första julmarknad, Huseby utanför Växjö! Det var jag, Per och Lova, syster Josefine och hennes Hilma, och mina föräldrar. Det var jättemysigt och vi provsmakade all julens mat och tittade på hantverk. Vi tittade på hur man tillverkar polkagrisar live, och köpte givetvis en påse nya varma och sega polkagrisar. En tomteflicka blev det inhandlat, till Lovas farmor. Den hade ett hjärta på magen där hantverkaren skrev in - Till Farmor från Lova. Den får bli julklappen till hennes farmor. 
Nästa julmarknad blir Liseberg i samband med att vi kör upp dit, gärna i december...och mycket snö ska det vara! På Liseberg har jag varit i tre år och jag har inte tröttnat än, det är så stämmningsfullt. Det ska bli kul att se hur Lova reagerar på djuren, renarna! Sen kräver jag givetvis av Per att han bjuder mig på julbordet, det är tradition:) 

Måste ge honom en eloge i dag, Per alltså, för att han tog ledigt från allt jobb för att vara hemma med Lova när jag sov. Inte just för att han gjorde det, för det var ett måste, men för att han hade henne HELA dagen. Det har aldrig hänt att han haft henne en hel dag själv innan och nu i kväll frågade jag honom hur det kändes.
-Man blir låst, sa han! Och ja, älskade Per, det är så det är att vara föräldrarledig med en 7 månaders som får sina tänder, bajar ett par blöjor fulla, kissar ett par, ska matas med inte bara vällingen utan även lunch, middag och fruktpuré...och inte minst aktiveras! Annat var det när hon var en stilla 3 månaders, haha! Han hänger nog inte riktigt med i svängarna...men han fixade det superbra! Undra om han fortfarande vill byta med mig när det gäller föräldrarledigheten....  

tandvärken alltså...sen blev det bara värre och värre....och värre, fram tills att det faktiskt var riktigt fördjävligt. Inte ens min krutkur på diklofenak och panodil hjälpte. Jag sov inte en blund på hela natten och när klockan närmade sig 6 var jag helt i upplösningstillstånd. Klockan 7 la jag mig i badet, en deperat åtgärd och tog en ny kur med piller. Då hjälpte det någerlunda så jag kunde sova ett par timmar. Jag vaknade och ringde tandläkaren som gav mig en akut tid på en kvart och jag åkte ner. De rensade tanden och förberedde för rotfyllning, och så fick jag en ny kur med pencillin. Jag åkte hem och sov i hundra timmar! På torsdag fortsätter rensningen!

Lova har två små gaddar på väg upp i underkäken så hon är lite kinkig på sitt sätt! Hennes nya fina tänder är på väg upp och mina ska vi ta död på och rotfylla...nja, inte riktigt alla då, utan en;) Ska bli riktigt skönt när det är gjort så livet kan fortsätta utan smärta....

Behöver jag skriva att inget av det på min lista för i dag blev gjort, haha!

kommer här...

- föräldrargruppen börjar! Josse och jag ska dit med våra små tjejer
- promenera/motionera
- städa..bara dammsuga, inget mer!
- bada Lova
- kolla in min brors hus och vad som hänt där sen sist jag var där...
- dra fram fler foton från mappen där jag samlat bilder från Lovas femte månad i livet
- förstora bilder till A4 modell så att Lova får några fina på henne och Hilma på sitt rum

Nu kallar sängen...men vem kan sova med tandvärk?

Någon som hört talas om denna ovanliga åkomma? Nej, tänkte väl det! Låter som en form av cancer men det är det inte. Men när jag ringde Mölndlas normalförlossning i dag för att kolla vad bedövningsmedlet vid mitt kjesarsnitt hette så att jag inte får det hos tandläkaren på torsdag...ja, då visade det sig att min överkänlighet mot narkosen kallas så - Malign hypertermi. Det är genetiskt och förmodligen är fler i familjen bärare av denna gen, det är bara det att ingen vet om det för hur många gånger i livet behöver man sövas? Kanske inte en enda om man har tur. Min bror kanske också har sjukdomen men inte min syster. Någon av mina föräldrar har den men jag vet inte vem. Det är 50 procent chans att ett barn får den av sina föräldrar vilket innebär att Lova kan ha den. Det är 200 registrerade familjer i Sverige som bär på genen! Det första jag gjorde var att googla på det och då fick jag en viss information, men jag vill givietvis veta mer, så jag ska ringa ner till ett labb i Lund, det enda i Sverige som forskar på denna sjukdomen.

Vad som hände mig vid förlossningen var att lokalbedövningen inte bet vid kjesarsnittet och då sövdes jag med ett narkosmedel som det visade sig att jag hade överkänslighet mot. Min kroppstemperatur steg i oerhört snabb takt, jag fick hög feber och jag blev rödflammig över hela kroppen. Muskulaturen stelnar i kroppen och om åkomman inte behandlas slår den ut hjärnan och man blir hjärndöd. Blodet får svårt att kaugulera och man har svårt att sluta blöda. I mitt fall förlorade jag en stor mängd blod. Det låter kusligt och det är först i dag som jag förstår att det var väldigt allvarligt, i ett u-land eller krigsdrabbat land hade jag förmodligen inte överlevt. Efter förlossningen var jag stabil men hamnade på intensiven för att säkerställa att febern fortsatte att sjunka, vilket den gjorde! Jag klarade mig, svensk sjukvård är i framkant tack och lov.
När jag låg på intensiven kom en läkare fram och frågade om han fick skicka mina prover till Lund för analys, jag sa ja! Därefter har jag inte hört ett dugg från varken honom eller Lund, jag trodde det var ett falskt alarm. Att jag inte hade sjukdomen!
Nu vet jag och jag berättade det även för min familj i dag! Jag hoppas de förstod allvaret. Om inte, får jag prata med dem igen och igen! frågan är hur långt bak i släkten den sträcker sig och om den kommer från min mamma eller min pappa.

Det bästa med denna sjukdomen är att den bara märks/ger symtom när man sövs med vissa narkosmedel så inget i mitt liv kommer att förändras annat än att jag kommer ha en varningstext i min journal och något klistermärke på min patientbricka. Det blir inga problem hos tandläkaren på torsdag eftersom det är en lokalbedövning som kommer att ges då, jag reagerar endast på vissa narkosmedel.  

I alla fall till 90 procent om man får tro region Skåne! Det känns ju bra, speciellt eftersom jag har barn och aldrig skulle vilja se henne ligga så pass sjuk som svininfluensan gör folk. Nu är det frågan om jag ska löpa hela linan ut och vaccinera även henne, det blir nog så. Jag tvekade lite på vaccinet först men nu i efterhand är jag glad att jag tog det. Skulle vara konstigt om man inte tvekade med tanke på vad media basunerar ut, men jag tror faktiskt mer på Läkemedelsverket och region Skåne i denna frågan än Aftonbladet! Jag är stolt om jag kan bidra till att svårt sjuka personer som inte själva kan få vaccin undviker att bli smittade, det är också en av anledningarna till att jag tog det..

...och inte en enda biverkning har jag haft, bara ytterst lite illamående 24 timmar efter injektionen, men det kunde lika gärna berott på något annat!

I går kokte vi fisk till vår lilla pälsklädda buse och i dag är han inne mer än vanligt, han hänger vid kylskåpet om i fall det skulle vara så att det öppnas och en bit vit fisk hoppar ur...man vet aldrig! Vi öppnar bara det två gånger om dagen, sen får han käka torrfoder resten av dagen!

I dag var det meningen att vi skulle ta en endagstur upp till Göteborg, Per ska sälja och packa protein. Han åkte, men inte jag och Lova, vi ångrade oss i sista stund och blev hemma. Det blev sent i går, jag och Per satt uppe till 01.30 och fixade och trixade med en massa. Eftersom Lova har en tendens att tappa nappen och vakna, Bosse att riva på sovrumsdörren när han blir nödig och vill ut och Per är mästare på att snacka i sömnen, så blev inte min nattsömn så god, om man säger så! Därför ville jag hellre vara hemma än att sitta i en bil 23 mil enkel resa..

Äntligen lite nya foto på Lova och kusinen Hilma nedan...det var inte en dag för tidigt! I förgår blev Lova hela 7 månader och jag tycker som alla andra mammor, att tiden går för snabbt. Hade jag kunnat trycka på en pausknapp så hade jag gjort det. Visst är det kul när hon utvecklas, att se alla hennes nya färdigheter, men det går liiiiite väl snabbt! Denna tiden i vårt liv är alldeles för kort, bara ett år av Lovas hela levnadstid. Bara ett år som jag får gå hemma och mysa med henne sen börjar stressen med tidiga frukostar och förberedelse för dagis. Bosse, vår katt, är mer intresserad av Lova nu men bara om hon håller sig på armlängds avstånd, det är väldigt lätt hänt att Lova drar honom i svansen annars eller i morrhåren och det gillas inte! Vi har provat gå-stol, men bara några gånger för den står hos mina föräldrar just nu. Läste en artikel som en barnläkare skrivit angående nya forskningsrön när det gäller gå-stol och den rekomenderas från 9 månader, varken förr eller senare. Eftersom forskningen är omfattande och några personer arbetat seriöst med detta så tror jag givetvis på innehållet, så än så länge tultar inte Lova omkring i gå-stol som flera jämnåriga. På BVC fick jag jätte mycket beröm av barnmorskan Annika för mitt engagemang, hon hade själv läst forskningen och tyckte jag gjorde rätt. Det kändes bra att höra...
Fast givetvis gör alla andra föräldrar som de tycker känns bra för sitt barn. Nästa tisdag börjar föräldrargruppen och det ska bli jättekul att lära känna fler föräldrar här i byn. Syster Josse ska gå i samma grupp:) 

I helgen blir det troligen Göteborg, hoppas inte vaccinationssprutan tagit död på mig innan dess... 

I dag har vi mätt och vägt Lova på BVC och hon hade spräckt åttakilos gränsen!! 8200 g närmare bestämt, stora damen nu, alltså! Längden fick vi till 68 vilket innebär att lillan växt 2½ cm på denna månaden. Det märks i hennes kläder kan jag konstatera. När vi kom hem åt hon en flaska välling och somnade gott i sin säng! Perfekt, för då kan ju jag passa på att blogga en stund. Ni som läste mitt förra inlägg undrar givetvis hur pass väl jag följde "att-göra-listan" och jag hann faktiskt med det mesta, men missade hämta saker jag beställt ur Annas dotters jultidningar, de hämtade jag i går istället. Det blev en söt godnatt-bok till Lova och en stor almanacka till hela familjen!

I dag ska Annas fina goa barn Emilia och Isak vara här på besök när hon åker på föräldrarmöte och efter det ska vi ut på promenad. Vi skulle ha gått på öppna förskolan i dag med Josse och Hilma, men det blev ändrade planer. Mitt förslag är att vi som har barn födda 09 här i byn ska ha egna öppna grupper hemma hos oss och turas om. Det räcker med lite fika och att man har lite leksaker och några filtar till barnen. Givetvis får barnen födda 10 också vara med sen när de väl anländer!!

Saknar Göteborg och de goa mammorna jag lärde känna där....

Morgondagens lista

- Promenera/motionera
- Skruva upp Lovas nya hylla på hennes rum
- Lämna in två tyger som ska sys till gardiner
- Vaccinera mig mot svininfluensan
- Se till att göra allt som står på listan innan vaccinationen om det är så att jag blir sjuk efteråt

Måste fixa barnvakt till Lova alternativt kolla så att Per kan ta henne under eftermiddagen i morgon!


Ska se om jag kan få in lite foton på Lovis här nu...

Nej, jag har inte glömt min blogg även om det kan verka så, det är bara det att ibland hinns den helt enkelt inte med...och den kanske inte är prio ett, hihi! Prio ett är en söt liten dam som heter Lova och som just nu har sin första tand på g, den sitter i nedre käken och kliar nog vansinnigt mycket. När jag plockar upp henne biter hon på min kind med hela sin lilla mun och griper tag om mina öron med sina händer... och mitt hjärta det smälter...Hon har blivit så stor nu, ingen liten bebis längre! Läste på min vän Carolines blogg och fick ett hett tips, nämligen listor! Listor är perfekta ur många synvinklar. Shopping-listor känner ju alla till, det sitter ett fett block på mitt kylskåp just nu där man ska dra av ett blad varje gång man ska i väg och handla mat. Netto, 10 spänn...visst, överkomligt, men jag ska inte börja missbruka blocket och ha med mig en lista varje gång jag ska handla lite mat. Jag har nämligen ett gott minne och jag ska inte sabba det. Köpte det mest för att det var en kul grej, men här på bloggen ska det skrivas listor...en annan typ av listor, saker-som-ska-göras-listor, och det är precis den typen av listor som jag behöver...så kan jag bocka av efterhand som jag gjort något och känna mig lite extra duktig! Så, här är morgondagens lista

- Tvätta kläder
- Städa
-Kolla om det finns någon möjlighet att "rädda" en maskindiskad gutjärnspanna (Jävla sambo man har, nämner inga namn) 
- Ringa BVC och boka tid för vägning och mätning av Lova
- Åka till Anna och hämta och betala det jag beställt ur Emilias jultidningar
-Promenera/motionera
- Försöka framkalla min mens genom meditation eller nåt...nån som varit jävligt trött på PMS besvär och provat det? 
- Försöka dra ner på antalet piller bortsett från pencillinet som jag måste äta för min tandvärk
-Ringa tandläkaren och skynda på dem angående min tid...har ingen lust att knapra piller till den 18 nov
- Ringa en vän och vara lite social..om inte tandvärken tagit död på mig innan dess
-Framkalla foton på Lova

 

Hur fasen gör man, jag får mängder av trevliga kommentarer till min blogg på min mail, men hur godkänner jag dem för publicering på bloggen?? På min förra blogg var det inga problem när jag klickade på en länk och godkände kommentaren. Här kommer man liksom inte vidare...Får undersöka detta, men kanske inte klockan 01.17 på natten. Varför är jag överhuvudtaget vaken, om några timmar är mitt busfrö pigg och vaken:)

Men nu vet i alla fall alla ni som skrivit att jag ser era kommentarer så fortsätt att skriva!!!