Sju sanningar om mig själv!



Tack snälla Kiqi för denna award.

Förutom awarden ska jag avslöja sju sanningar om mig själv. Jag väljer sedan andra bloggare och ber dem avslöja sju sanningar om sig själv! Ni som får awarden är:

Josse
Janina
Johanna
Isabella
Carolina 


Kiqi finns i min länklista, titta in till henne och läs hennes sju sanningar:)


Mina sju sanningar!!!

- I bland fastnar jag fullständigt i drömmarnas värld, det har dock blivit bättre med åren. Jag hade mer tid att drömma mig bort för några år sedan än jag har nu

- Jag sitter på tok för mycket vid datorn

- Jag har ett mindre bibliotek nerpackat i lådor. Här finns en salig blandning av skönlitteratur, kurslitteratur och faktaböcker. Jag har till och med sparat Danielle Steels böcker som jag läste när jag var typ 13 år

- Jag har redan börjat fundera på barn nummer tvås namn trots att jag inte ens är gravid. Det måste matcha med Lova och helst vara forn-nordiskt som Lova. Det ska dock inte låta för likt Lova. Ja, ni fattar vilket bry;) 



Resten av sanningarna kommer i morgon, nu är det dags för sängen för i morgon väntar jobb

Godnatt 


Fortsättning följer........ 

Jag kan själv...



om jag får sitta i bara blöjan! Då blir det inga tråkiga fläckar som inte går bort på mina kläder och mamma blir glad och nöjd! Alltid är det några skedar som hamnar i magen, som mamma brukar säga! Det ser ut som om jag sett ett spöke, men det var bara en fluga! Mycket intressant! Pappa tyckte dock inte det var lika intressant så han dödade dem alla till min besvikelse.  

Visselpipan är min, jag hittade den....



men hur sjutton gör man? Lova i sina nya brallor. De är fina tillsammans med Nova Star t-shirten :)

Var bara tvungen att visa...



er läsare Molos regnbågsoverall. Visst är den läcker? Finns på www.babyshop.se

Sandlådan



På lekplatsen nära stugan hittade Lova sin favoritplats

Jag spelar gärna fotboll...



men som vanligt är jag för liten....Jag får vara bollkalle!

Kusinbarn



Wilma, Ebba, Agnes med Lova, Klara och Max håller varandra i hand

Jag hjälper dig, lilla kusin!



Kolla här Lova, en visselpipa!

Finaste Ebban i världen...



är min lilla Ebba

Agnes - mosters pärla!



Kolla mig, jag kan snurra runt så här....

Mina underbaraste!



Agnes och Lova på en bränd fotbollsplan!

Mina senaste bokköp!



Inte för att du blir smart, inte för att du kan kalla dig mer allmänbildad eller lärd efter det att du läst dessa böckerna, men nog fasiken får du dig ett par goda igenkännande skratt när du läser om hur andra mammor upplever det att vara mamma i " 12 steg till ett skönare mammaliv - en mammas överlevnadsguide" 

Jojomensan, på sommaren läser jag bara förströelse....till hösten plockas de tyngre böckerna fram!
 

Johnsson



Jag både vaktar stugan, skäller om era barn rymmer, luktar efter bajsblöjor och städar er gräsmatta på matrester! En liten extra bit kött till mig kanske?

Stugan med ny kostym...



Här är en färdig del av stugan i sin nya grå färg och sina vita nya fönster. Blir den klar i år tro?

Ja, det är Sverige...



det är Skåne! Närmare bestämt Båstad och utsikten från "italienska vägen". Det är så underbart fint att man tappar andan flera gånger om. Hur det upplevs i verkligheten går givetvis inte att få ner i ord eller på bild, men här kommer en bild som är tagen från rastplatsen. Jag och syster stannade till och knäppte denna då vi var på väg från stugan i Skummeslöv till Hasses lada i Båstad. Där skulle det shoppas...och det shoppades....inte mycket, men lite! På "Rackarungar" hittade jag en vinteroverall till Lova, nämligen Rainbow från Molo. En flerfärgad randig och underbar overall som hon kan ha hela vintern ända fram i mars nästa år. Jag köpte den inte, men den ska beställas från nätet inom kort. Vi provade den i butiken och kom fram till att på grund av Molos lite stora storlekar klarar sig lilla Lova med en 86:a hela året ut...minst!

Däremot fyndade jag en fin overall till Lova i mörkt jeanstyg med huva och tossor. På baksidan var det fickor precis som på ett par jeans. Den var så fräck denna overall att jag inte kunde låta bli. Tyvärr kommer hon förmodligen bara att kunna ha den fram till i oktober. Dessutom blev lilla fisen ett par jeanstights rikare. Jag hittade ett par svarta i sliten modell i jeansimitation. Superläckra!

Utöver shopping och helt underbart väder lunchade vi med en varsin ciabatta med salami/brieost, men den korta lunchen blev ett smärre kaos då Lova vägrade sitta fint, äta sin burkmat och låta sin mamma äta ifred. I stället fick moster Johanna byta den mest välfyllda bajsblöja hon sett och ränna runt med en rastlös Lova på gräset. Helt plötsligt fick min inredningstokiga syrra syn på en av de andra gästernas kassar där det stod "Design Stockholm outlet" och började kolla sig omkring efter shopen vi uppenbarligen missat. Jag förstod att lunchen var till ända, plockade ihop våra tillhörigheter och vandrade mot butiken.

Väl hemma igen upptäckte jag att jag glömt Lovas fina sked med fodral från Tupperware som är perfekt att ha med i skötväskan. Den la jag på tallriken efter restaurangbesöket. Smart som fan, men i kaoset som blev så fungerade inte min annars så skärpta hjärna som den borde;) Skämt å sido, inget fungerar i min kropp sen jag blev mamma...inte ens fettförbränningen! Den ligger på latsidan.

Shopping har varit ett centralt inslag under dessa sista dagar i mitt liv. I går var det sista dagen med gänget i stugan. Jag, Lova, syrran, Kim, Ebba och Agnes åkte in till Mellby och käkade lunch. Givetvis passade vi på att kolla in Lindex och Kappahl, och visst, där var lite rea bland barnkläderna! Ebba och Agnes valde att vara i lekrummet en timme medan vi vuxna plockade ihop lite nödvändigheter på Maxi. Några bok och tidningsköp blev det för min del, en almanacka och ett hårspray.

Men givetvis har det inte bara varit shopping, utan även trevliga pizza och grillkvällar med kusinerna och deras busungar, bad i havet och fotbollsmatch mellan barnen och deras pappor. Jag och syrran var supportrar och plastmorsor till de barn som av någon anledning klev av planen med stora krokodiltårar. Hos oss fanns alltid en tröstande famn! Första kvällen belastade vi den lokala pizzerian med inte mindre än 13 portioner mat, en blandning av pizzor och hamburgare. En halvtimme senare kunde Kim och Mattias kvittera ut maten mot 1500 riksdaler. Mätta och belåtna satt vi sedan uppe hela kvällen och en bit in på natten och njöt av sällskapet, lite alkohol och skitsnack. Ingen tvekan om att vi har kul ihop, kusiner och kusinbarn!

Andra kvällen lastades marinerad fläskytterfilé på grillen och pommes i ugnen så att det skulle räcka till ett helt kompani. Sallad skars upp och läsk, öl och cider inhandlades. Två såser dukades upp. Lagom till maten fick Lova för sig att hon var trött och ville sova i sin vagn. Jag missades således hela måltiden! Så kan det vara!!

Med oss i stugan har också familjens maskot Johnsson varit, en fyrbent tuffing som gärna äter rester, slickar av barnen kring munnen och sniffar sig till eventuella bajsblöjor. På grund av alleriger har han dock inte fått gosa ner sig i sängarna i stugan, inte ens i soffan. Han fick hålla sig i hallen på nätterna och på tomten på dagitd. Stugan har fått sig en total makeover, eller i alla fall påbörjan till en sådan. Baksidan och ena gavlen har blivit mörkgrå med vita knutar istället för blå med vita/vinröda knutar. Dessutom har fönster bytts ut! Det blir nog fint när allt är klart. 

I går kom jag och Lova hem till vardagen igen. Vi stannade till och hälsade på mina föräldrar som jobbar för fullt med sin altan/soldäck. Nu tar de dock en paus och åker ut med sina närmsta vänner till stugan i helgen. Det är de väl förtjänta av, tycker jag! Att vara i 60 årsåldern och jobba som en 30 åring kan inte vara bra i längden.  Att en 30 åring (läs jag) ger en 60 åring (pappa) pekpinnar och hotar med att sluta hälsa på om han inte tar semester, kanske inte heller är helt normalt....vad vet jag!?! 


På gång framöver:
 
10 augusti - Min bror fyller år, kalasdax!!
16 augusti - Per kommer FÖRHOPPNINGSVIS kunna slå upp portarna till sin verstad
21 augusti - Kräftskiva hos mina föräldrar med äkta havskräftor från Västkusten 
29 augusti - Astrid Lindgrens värld med mina systrar och familjer
  

I morgon åker vi...



Lova och jag till mellbystrand för att bo i sommarstugan i några lediga dagar. Där ute finns också syster Johanna med familj. Packningen står klar och mamma var snäll och lånade ut sin bil eftersom Per måste ha vår här hemma. Nu ska vi njuta de sista lediga sommardagarna med förhoppningsvis lite sol, bad, promenader och grillkvällar. Dessutom ska vi träffa kusinerna Marie, Mattias och Morgan med sina barn Wilma, Max, Klara och Maja. De har en stuga inte alltför långt från vår och ska som vi spendera några dagar där. Det blir lite av en släkträff, vi sitter och snackar gamla minnen och barnen leker. Tyvärr kunde inte Josse och Hilma hänga med denna gången och vi kommer sakna dem varenda minut. Lova och Hilma är så söta tillsammans när de leker:)

Nu blir det tyst på bloggen i några dygn framöver

Ska man köra bil....



får man ha registreringsskylt!!

I dag när jag skulle städa lite kvickt på förmiddagen, vara sådär effektiv ni vet? Ja, då var min städutrustning borta. Det tog mig inte många sekunder att räkna ut var den hade tagit vägen. Per hade lånat den till att städa av sin verkstad. Tänker jag dela städredskap med honom och verkstan? Nej, jag skulle inte tro det!

I dag gick vi skilda vägar...


han mot Göteborg och jag mot Hässleholm. Han skulle tömma och städa sitt nuvarande lager och jag skulle shoppa kläder. Sagt och gjort, jag kom till Hässleholm med mamma och Lova i dag kl 11 och det första jag hittade var två klänningar till Lova som kommer sitta som en smäck nu till hösten. Därefter byggde jag upp ett inre hot mot mig själv "handlar du inte kläder till dig själv nu så kommer du inte ha något att sätta på dig vid nästa fest/bjudning" Det funkade för jag förflyttade mig från barnavdelningarna till vuxenavdelningarna och slutnotan blev way too much, men nu har jag en fin svart gå-bort-klänning, två långa lite tunnare koftor, två sjalar, en puderfärgad topp, en grå topp och en brosch. Trots det stora hålet i min plånbok så kom jag hem nöjd och glad. Med oss hem fick vi även en dörrskylt med Lovas namn, salva som lindrar eventuella getingstick och ett schampoo som kostade mer än vad jag vanligtvis lägger på schampoo. 

När vi skulle hem med bussen hände något ovanligt. En man i pensionsåldern med asiatiskt utseende går på bussen visar sitt kort som är för gammalt/ inte är laddat med pengar. Han vägrar betala för resan och sätter sig i ett säte. Chauffören reser sig upp och säger att han måste lämna bussen. Pensionären vägrar, han låtsas att han inte förstår vad chauffören menar. Chauffören ringer på polis och under tiden kommer en godhjärtad kvinna fram till mannen och undrar om han vill att hon betalar hans biljett så är allt ur världen. Mannen kan helt plötsligt bättre svenska och tackar artigt nej. En asiatisk kvinna i liknande ålder som sitter i sätet bakom oss säger något till mannen som vi inte förstår, men han ignorerar henne. Polisen kommer inte, de har inte resurser. Flera minuter försenad startar chauffören bussen. Mannen sitter kvar. Han får åka med trots allt, chauffören har inte lust att försöka mota ut en skör pensionär och det utnyttjas likaväl som det asiatiska utseeendet och den knaggliga svenskan som kanske inte var så knagglig när det väl kom till kritan. Kvinnan som sitter bak oss var troligen hans fru som hoppat på bak i bussen medan mannen underhöll chauffören med sitt ogiltiga kort. De hoppade nämligen av tillsammans. Lusfräckt!!! Bussen var nästintill full ändå var det ingen som vågade ställa sig upp och visa sitt missnöje, visa vad som gäller. Det är inte meningen att vissa ska betala för sin resa och andra inte. Det fungerar inte så. Min mamma är en av dem som aldrig skulle ställa sig upp, hon muttrar i tysthet istället. Lova satt i mitt knä och vred sig av missnöje. Hade det inte varit för mamma och Lova så hade jag fan i mig ställt till med en scen. Svenska folket är för mesiga, hade vi befunnit oss i Frankrike hade situationen blivit en annan. Visst hade väl folket kommit till chaufförens undsättning, visat vad som var rätt? Hjälpt till att argumentera. Det kvittar vilken nationalitet du tillhör, om du är vit, svart, brun eller gul. Alla människor fårstår budskapet att "du måste lämna bussen" Detta var ett rent spel för gallerian. Han spelade dum, helt enkelt....och vi, svenska folket, är minst lika jävla dumma! 

Jag är absolut inte rasist. Det är lite svårt att vara det när 50 procent av mina vänner har utländsk härkomst och jag har valt dem alla som mina vänner för att det är underbara människor. Det är däremot ett måste att poängtera detta när man använder sig av begrepp som "svenska folket" och "asiatisk". I detta fallet var det ingen skillnad på det gamla paret och oss övriga svenskar. Jag menar, jag tror säkert att detta gamla paret var svenska medborgare i allra högsta grad. Det är bara så fult att utnyttja det faktum att man ser ut som om man nyligen invandrat till Sverige för att komma undan kostnaden av en biljett. Spela svag och oförstående....sånt retar gallfeber på mig, sedan spalar det ingen roll om du är vit, svart, brun eller gul. Man gör bara inte så! Svenska gamlingar som beter sig likadant i Asien är minst lika avskyvärda i mina ögon! Det är beteendet det är fel på! 

När mannen i fråga skulle gå av bussen fick han göra det där bak tillsammans med sin fru. Fastän han suttit precis bakom chauffören där fram vägrade denne öppna dörren åt honom när han skulle stiga av. Med all rätt!!

 

Fredagkväll igen...

och vi har just käkat tacos, fast en lite sundare variant av tacos, nämligen med kyckling och egengjorda såser utan socker i. Fantastiskt gott!! Brödet kan man inte göra mycket åt, det är sjukt osunt, men vad göra liksom? På något sätt är det ju brödet som gör att det blir tacos. Har ni några andra tips till mig så berätta gärna! Lova som åt en burkmat tidigare i kväll ville inte ha tacos, men majskorn som plockas direkt från tallriken tackar hon aldrig nej till. Dessutom innebär det lugn och ro för oss eftersom hon måste koncentrera sig till max för att fånga upp de små kornen. Majs är min nya favoritvara i skafferiet, det finns alltid ett par burkar hemma. I dag bytte vi ut smaksatt creme fraiche mot turkisk yoghurt med låg fetthalt. Bra mycket godare blev det också!!
Nog om matsnack...

Förkylningen har övergått i hosta, i natt trodde jag att jag skulle hosta blod tillslut, herregud! Om jag sov fyra timmar sammanhängande kan jag vara glad. Jag har dålig koll på läget, jag låg i nån slags koma. Lova däremot är frisk som en nötkärna, eller nåja, nästan! Förhoppningsvis är jag fri från hosta i morgon för jag har lite att stå i. När jag var och handlade till tacosen fick en Aftonbladet med Klick följa med hem. Varför jag varje fredag lockas av att köpa den skiten vet jag inte, jag kan inte se den förrän jag tar den vare sig huvudrubrikerna lockar eller ej. Det har blivit en ful ovana! Jag vet ju att Aftonbladet inte har mycket av nyhetsvärde, men ändå köper jag den. På tv:n har vi just nu kanal fyra och VM, inte av intresse utan snarare på grund av att vi inte kan se andra kanaler. Fjärrkontrollen till digitalboxen är ur funktion och en ny tar tid på sig att komma från Telia.

I kväll visade Lova klart och tydligt vad hon ville när hon blev trött. Hon gick till köket och pekade på nappboxen från Cult design som pryder diskbänken. Hon fick välja en napp. Sedan gick hon mot trappan som leder till hennes rum på ovanvåningen. Hon ställde sig där och drog i grinden. När jag öppnade grinden började hon krypa uppför trappan (som vi alltid gör numera) med mig tätt intill bakom henne. Hon kommer upp i hallen och går fram till sin dörr och öppnar den. Jag säger att vi måste borsta tänderna. Lova visar missnöje och går mot sin säng och skakar galler. Jag hämtar henne, hon protesterar lite, men sen går tandborstningen bra och hon rusar tillbaka till sin säng. Jag lägger henne och hon pekar på en napp som ligger på hennes hylla. Hon får den. Med en napp i munnen och en i handen är hon redo att törna in. Då frågar jag - Lova, var är magen? Trött drar hon upp sin tröja och tar sig för magen. - Ja, det är magen! Lovas mage. Men var är mammas mage? 
Jag får inget svar. Hon vänder bort huvudet och himlar med ögonen, inte av irritation utan av trötthet. Jag stoppar om henne och stänger till dörren. Hon somnade på fem röda, min goa lilla tjej.   

En onsdag i juli...

Här hemma fortsätter det att snörvlas och hostas men Lova är på bättringsvägen. Per tog med sig henne till verkstan så jag fick kurera mig med vila och knapra lite piller;) En dusch om en stund och jag ska vara som ny...förhoppningsvis! Jag hoppas kunna jobba i eftermiddag och resten av veckan!! Det verkar vara varmt och soligt utanför fönstret, det känns hopplöst att inte kunna vara ute och njuta av det. Samtidigt finns det värre problem bland många av mina vänner just nu så jag borde tona ned mig;)

Slut på gnällandet...

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0